Den här webbplatsen använder cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjlig! Genom att fortsätta accepterar du användningen av cookies.
Menu

Fogar

Fogning i byggnader

”En byggnad består av en mängd fogar med däremellan liggande byggnadsdelar.” (Jergling 1978)

Det är många som har försökt ge en täckande definition på en fog i byggnadssammanhang. Man  kan säga att begreppet fog egentligen är ett mycket allmänt begrepp och avser alla sätt på vilket två komponenter sammanfogas eller det ställe där två komponenter möts. Den definitionen är dock för vid och generell för att vara riktigt användbar i vår bransch. Svensk standard SS 054010 ger en bättre definition:

En fog är en kombination av två eller flera till varandra anpassade ytor, tillhörande varsin byggkomponent, jämte det mellan ytorna eventuellt befintliga mellanrummet, vare sig det är tomt eller fyllt med fogningsprodukt”

Fogningsprodukten kan vara en fogmassa eller eventuellt en list med viss tvärsektion.

Numera är det vanligtvis olika standarder som styr materialval. För fasader är det SS EN 15651-1 vilket gäller även ytterväggar på insidan av byggnaden. SS EN 15651-2 gäller för fogning på glas. SS EN 15651-3 är för sanitetsfogar och SS EN 15651-4 för golvfogar.

I vardagslag skiljer man kanske inte så noga på fog och fogningsprodukt och vanligen orsakar det inga missförstånd.                                                                                              Det finns däremot skäl att skilja på ”foga” och ”täta”

Fogning: kallar vi det när vi fyller en fog med fogningsprodukt, och en fog är en konstruktiv del av en byggnad med givna dimensioner, läge och storleksförändringar. En fog har rörelser som är beräkningsbara.

Tätning: är att fylla ett icke avsett utrymme med ett lämpligt tätningsmedel, dvs en springa eller spricka som uppkommit genom bristande passning, materialkrympning o.d. Syftet är ofta estetiskt men kan naturligtvis också vara för att hindra luft eller ljudläckage.

Andra nyttiga begrepp:                                                                                                                                                                                                                                                          Fogytor:  De ytor som begränsar fogutrymmet och som fogningsprodukten gränsar till.                                                                                                                                      Fogbredd:  Avståndet mellan fogytorna.                                                                                                                                                                                                                            Fogdjup:    Det minsta avståndet mellan fogningsproduktens yttre och inre yta.

 

Det förekommer många betäckningar på fogar i byggnadssammanhang och det är inte alltid lätt att se någon systematik i de olika begreppen. Beteckningarna varierar beroende på ur vilken aspekt man betraktar en fog. Nedan kan då vara en lämplig indelningsgrund.

 

Följande indelning kan göras:

 

Indelningsgrund

Beteckning på fog

Orientering mot horisontalplan

* Horisontalfog

* Vertikalfog

Referens till byggnadsdel

* Dilatationsfog

* Fasadfog

* Golvfog

* Fönsterfog

* Takfog

* Våtrumsfog (sanitärfog)

Fogsträngens geometri

* Stötfog (parallellfog)

* Hålkälsfog (hörnfog, vinkelfog)

Spänningsfördelning i fogsträng

* Drag/ tryck-fog

* Skjuvningsfog (överlappsfog)

Fogens avsedda funktion

* Brandfog

* Akustikfog

Antal fogsträngar i samma fogkonstruktion

* Enkelfog               

* Dubbelfog

Separation/kombination av tryckfall och regnskydd

* Enstegsfog 

* Tvåstegsfog

Fogmassans reologiska egenskaper

* Elastiskfog 

* Plastiskfog

Andra begrepp som förekommer och som inte på ett naturligt sätt kan hänföras till ovanstående indelning:

Byggfog:

Alla typer av fogar som förekommer i byggnadskroppar, till skillnad från t ex fogar och tätningar i vägar, fartyg eller VVS-installationer.

Rörelsefog:

Eftersom alla fogar är avsedda att ta upp rörelse från angränsande partier kan de kallas rörelsefogar. om de inte skall ta upp rörelse så är det frågan om tätningar.

Dilatationsfogar:

Betyder egentligen rörelsefog. I byggtekniska sammanhang avses i allmänhet en fog som går genom en hel byggnad och därmed delar byggnaden i delar som kan röra sig oberoende av varandra.

Kontraktionsfogar:

Ett begrepp som används för fogar i trafikytor. De hör således inte till området byggfogar.

Expansionsfogar:

Annat namn för rörelsefog.

Mjukfog:

Fog av elastisk eller plastiskt material. Motsatsen är normalt en bruksfog, dvs en fog av cement eller kalkbruk

Parallellfog:

Begrepp som förekommer i AMA. Därmed avses fogar med parallella fogsidor. Motsatsen är tänkt att vara hörnfogar (hålkälsfogar, vinkelfogar). Begreppet förekommer knappast utanför AMA.

 

Fogkurs

Fördjupning kan göras genom att gå SFR:s kurs Fogning i byggnader som är för medlemsföretag, eller vår fogkurs som är för beställare, konsulter och byggherrar som vill veta mer om fogar och uppbyggnad.

Anmälning till kurs finns under dokument/ kursprogram.